Ugglan

Hur dum i huvvet får man vara när man känner sug att vara gravid? Tror jag måste sniffat bensin eller bara råkat fått huvudet i kläm? Jag minns graviditeten som hyperlång och 80% tungt av den tiden. Så är det livmodern som styr hjärnan? Eller vår fortplantningsinstinkt? Kanske. Kanske inte. I vilket fall som helst är detta bara ett sug. Det är lite sorligt, kan ibland gråta då jag känner att detta är nog den sista gången. Jag vet inte hur jag känner. Men tänkte påminna mig om några av symptomen ...



Illamående - Mådde konstant illa under 2 månaders tid

Huvudvärk - Migrän från helvetet och ihållande huvudvärk som ville få en att hugga av huvvet och sätta dit ett annat.

Tuttar - Tuttarna svullna snabbare än magen, vilket inte kanske ses dumt av alla, speciellt karln vart ju glad. Jag tyckte det var mer jobbigt eftersom behåarna inte passa längre. Hänga fritt?

Trött - Låg som en klubbad säl de första veckorna, somna helt ovaggat innan klockan 21 på kvällen

Foglossning - Börja tidigt men i slutet när man inte änns klarar av att göra rent badrummet utan att ligga resten av dagen. Ganska tröttsamt

Humörsvängningar - Att gå från glad till ledsen på millisekunder. Alex skulle nog förklarat mig som en frisläppt aggressiv kobra. Vilket inte är trevligt för omgivningen.

Svullnad - Behöver jag säga mer att korvfingrar och elefantben är inte direkt hett inne just nu.

Urinera - Kissa 100 gånger per dag. Man har bättre saker för sig!

Diabetes - Inte äta godis och skjuta sprutor var inte den högsta önskan av en höggravid kvinna.



Glömde jag nått?
Tack! Detta behövde jag.
Nu är jag inte lika sugen längre :)







MEN utav allt det där kommer ju världens finaste mirakel såklart
Det får man ju inte glömma bort :)