Ugglan

Gav kvällen igår, tänkte att vi mös som vanligt jag och min man efter barnet lagt sig för kvällen. Börja titta på Sofias Änglar... glömde jag nämna att jag är gravid? Jag höll mig med småtårar i början och tänkte stålsätta mig totalt inför den kommande timmen. Då min älskade man drar med en mening:- Tror du Hugo skulle sakna mig om jag försvann?

Tror ni att jag börjar stortjuta, då menar jag STORTJUTA utan att vara lindrig med mina ord! Så den sista halvtimmen rök en del toapapper. Alex gav mig hela rullen. Kan säga att han ångrade nog den meningen efter han sagt det till en gravid kvinna. Jag fick lägga mig klockan 9 igår kväll... jag var helt slut och förstörd :P

Jag grät även för den familjen. Livet är inte rättvist!
Men även att jag börja tänka på min egen, den kärleken som finns mellan Hugo och sin pappa. Den är så vacker och jag ser den varje dag. Jag älskar när de leker! Vi alla i familjen behöver dig, ditt stöd och din kärlek...



Näää nu får jag sluta detta blir ju för sentimentalt!