Känslosamt avslut

på kursen, jag höll ett lovtal till Hugo.
Här är mitt lovtal till Hugo


När du kom en solig dag i maj så var det för mig som att en stor pusselbit sattes på plats.

Just från den första stund, när du tittade på mig med dina runda mörkblåa ögon och med ditt mörka rufsiga hår på huvudet. Just då, då kände jag att jag fick svar på alla mina gåtor om livet. Jaha det är det här som menas med livet!

Alla gåtor under de jobbiga tonåren, vad gör man här? vad är meningen med livet?

Alla de gåtorna var som bortblåsta, för just då när du låg på mitt bröst för första gången då kände jag att nu börjar livet.


Helt plötsligt går tiden så snabbt. Det sägs ju att tiden går snabbt när man har roligt.

Men meningen bär med sig sanning. Det kan jag lova.

Aldrig har tiden gått så snabbt som när du kom till världen.

Snart står du väll där med finnar och häng.

Vart tar tiden vägen?


Jag kommer ihåg den första gången du log mot mig, det kändes som igår.

Du var 5 veckor gammal när du gav mig ett litet leende.

Det lilla leendet fick mig att smällta rakt igenom.

Glädjen blir så stor att gläjdetårar börjar rinna.

Aldrig är man så löljig som då, Aldrig är man så stolt som just då, att man är mamma.

Men det har kommit många stolta stunder som mamma.

Och allt handlar om den här första gången!

Första gången när du klappade händerna, första gången när du tog dina första steg eller första gången när du sa mamma. Allt har sin charm, oavsett om det går fort så är det stunder som följer med en livet ut.

Du är fortfarande sådär liten och gullig. Du kommer självklart alltid vara min lilla pojke livet ut,

men just nu är du i sådan ålder att allt du gör är ju så gulligt.

Det är svårt att hålla sig från skratt när du gör något dumt.

När du petar i näsan så tittar du med en förundrande blick, som att du tänker(:-vad får jag tag i nu då).

Så man kan inte göra något annat än att skratta åt att du är så söt.


Du förgyller mitt liv varje dag, med kärlek och skratt.

Du har förändrat mig till det bättre

- jag har större tålamod

- jag tar inte saker lika mycket för givet

- jag är mer omtänksam


Att man kunde känna en sådan kärlek till en annan människa, det trodde jag inte existera.

Den kärleken jag känner för dig, är så stor att den många gånger gör ont.

Det finns ingenting som jag inte skulle göra för dig, mitt barn.

Det ligger i naturen att som mamma att skydda dig för allt vad det är värt.

Det är den mest skrämmande och den mest otroliga kärleken som finns.


Jag vill avsluta med en liten vers från en låt- Handens fem fingrar . peter lemarc

Fem fingrar ska skydda dig
Ett är månen
Ett är solen
Ett är polstjärnan bakom molnen
Ett är hopp och ett är tro
Handens fem fingrar
Vaggar dig till ro


Kommentarer
Postat av: moster

Å vad fint skrivit. moster

2009-03-26 @ 18:55:54
Postat av: Jessika

Vad fint Johanna, jag sitter här och gråter!=)

2009-03-27 @ 10:39:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0