Borta ett tag
Det har varit dåligt med bloggande på sistone. Men glömde bort mitt lösen och nu kom jag äntligen på det :)
Idag har bara varit tråkiga nyheter!
Min mammas och pappas katt Orvar, eller han var även min med. Men har inte bott hemma nu på 2 år men han var min lilla favorit. Han tog sitt sista andetag tidigt imorse. Han hade varit lite dålig nu några dagar efter ett slagsmål med en annan katt, sen dess har han varit lite seg men nu inatt så vart det värre. Han bara föll ihop, låg brevid mamma inatt och mamma har inte sovit något och min pappa sov nog inte heller så bra! Sen halv 5 imorse så såg mamma att han tog sitt sista andetag. Han verkade inte ha ont ialf. Men nu är det sorg här i huset. Jag och Hugo är nu hemma hos mamma och pappa, jag gjorde lite mat åt de. Sen så gjorde jag och alex en fin gravsten till Orvar - just nu begraver mamma och pappa honom i trädgården. Det är svårt att hålla sig från tårar hela tiden.Han såg så fridfull ut, ungefär som han sov men väldigt kall och stel lilla killen. Han vart 8,5år, inte jättegammal. Vi vet inte vad som kan ha utlöst att han blev så dålig? Men inte är det kul. Jag kom ihåg när han föddes, när våran lilla Fia fick 4 kattungar. Orvar var nummer 2 och han var en stor bjässe som Fia fick kämpa för att få ut. Han var den som lät mest när han kom ut och han har alltid låtit mest efter det också :) Och jag sa redan innan att om det kommer en kille SKA den heta Orvar, punkt slut. Och det vart ju en kille och tre tjejer. Och vi behöll den enda killen Orvar, lilla guldklimpen.
Har varit här några timmar nu, ska nog snart åka hem. Alla är så ledsna här, lillebror Fredrik visste inget förns han kom hem nu från skolan. Och han vart chockad tror jag!? Han gick och titta på Orvar när han låg inlindad i tvättstugan och han kom inte ut efter ett tag. Sen gick han och låste in sig på rummet. Men han ville nog inte visa att han blev ledsen. En kille på snart 19 år, så försöker man nog inte gråta så offentligt. Sen kom pappa hem, som jag sett gråra 3 gånger hela mitt liv. Han krama om mig länge och sen grät han. Och då kunde man själv inte låta bli att gråta. Det är dystert mörkt och grått ! Att en katt kan betyda så mycket? Han var en innekatt som var runt oss hela tiden. Det blir jobbigt och tomt. Ush ! Hoppas han har det bra där uppe nu. Plutten.
Annars så är det underbart bra med oss alla
Hugo växer och frodas. Han kan sitta nu lilla killen, jätteduktig och stadig. Börjar bli lite vild märker man, kan inte sitta still och pratar för fullt ... får uppdatera mera en annan dag SNART!
Tjohosan
Idag har bara varit tråkiga nyheter!
Min mammas och pappas katt Orvar, eller han var även min med. Men har inte bott hemma nu på 2 år men han var min lilla favorit. Han tog sitt sista andetag tidigt imorse. Han hade varit lite dålig nu några dagar efter ett slagsmål med en annan katt, sen dess har han varit lite seg men nu inatt så vart det värre. Han bara föll ihop, låg brevid mamma inatt och mamma har inte sovit något och min pappa sov nog inte heller så bra! Sen halv 5 imorse så såg mamma att han tog sitt sista andetag. Han verkade inte ha ont ialf. Men nu är det sorg här i huset. Jag och Hugo är nu hemma hos mamma och pappa, jag gjorde lite mat åt de. Sen så gjorde jag och alex en fin gravsten till Orvar - just nu begraver mamma och pappa honom i trädgården. Det är svårt att hålla sig från tårar hela tiden.Han såg så fridfull ut, ungefär som han sov men väldigt kall och stel lilla killen. Han vart 8,5år, inte jättegammal. Vi vet inte vad som kan ha utlöst att han blev så dålig? Men inte är det kul. Jag kom ihåg när han föddes, när våran lilla Fia fick 4 kattungar. Orvar var nummer 2 och han var en stor bjässe som Fia fick kämpa för att få ut. Han var den som lät mest när han kom ut och han har alltid låtit mest efter det också :) Och jag sa redan innan att om det kommer en kille SKA den heta Orvar, punkt slut. Och det vart ju en kille och tre tjejer. Och vi behöll den enda killen Orvar, lilla guldklimpen.
Har varit här några timmar nu, ska nog snart åka hem. Alla är så ledsna här, lillebror Fredrik visste inget förns han kom hem nu från skolan. Och han vart chockad tror jag!? Han gick och titta på Orvar när han låg inlindad i tvättstugan och han kom inte ut efter ett tag. Sen gick han och låste in sig på rummet. Men han ville nog inte visa att han blev ledsen. En kille på snart 19 år, så försöker man nog inte gråta så offentligt. Sen kom pappa hem, som jag sett gråra 3 gånger hela mitt liv. Han krama om mig länge och sen grät han. Och då kunde man själv inte låta bli att gråta. Det är dystert mörkt och grått ! Att en katt kan betyda så mycket? Han var en innekatt som var runt oss hela tiden. Det blir jobbigt och tomt. Ush ! Hoppas han har det bra där uppe nu. Plutten.
Annars så är det underbart bra med oss alla
Hugo växer och frodas. Han kan sitta nu lilla killen, jätteduktig och stadig. Börjar bli lite vild märker man, kan inte sitta still och pratar för fullt ... får uppdatera mera en annan dag SNART!
Tjohosan
Kommentarer
Postat av: Louise
Hej vännen! Jag beklagar sorgen :( Kan inte ens föreställa mig den dagen inte lilla Zelda finns längre - förstår eran tomhet nu över att han inte finns mer. Jag tycker det är tomt när hon är borta bara några timmar...att man kan bli så fäst vid sina djur? Men har man aldrig haft djur så är det svårt att förstå känslan. Nu har det äntligen lugnat ner sig en aning med skolan...har sista tentan den 15/11 - sen drar praktik igång men kvällarna är jag fri för att träffas! Var längesen nu! Skönt att höra att allt är bra med Er! Kramar om!
Postat av: jessy
Hej! beklagar verklien om katten..vet hur ni mår..jag fick avliva min kisse som betydde allt..konstigt nog går de över..Vad stor Hugo blivit..hoppas allt e bra med er..kram jessica
Trackback
